En bipolär djurmammas galna liv

Namnet kommer få vara kvar trots att jag är övertygad om att jag faktiskt inte är bipolär o djuren har allihop gått ur tiden. Som läget är nu är inga djur aktuella men min dröm om min egna lilla gård mitt ute i skogen med allehanda djur o mesta möjliga självförsörjning lever kvar. I övrigt är det fortfarande ungefär samma problem där kampen för överlevnad o nån form av livskvalitet fortsätter vareviga dag.

Pallar inte

Publicerad 2019-07-13 01:15:57 i Psykisk ohälsa,

Var o hämtade pappa när han lämnat lastbilen o satt o körde från 17.20 till 22 ca.
Varken bra för min kropp eller mitt psyke.
 
När vi till slut kom hem sitter mamma utanför full som en jävla alika.
Hon hade gått hem för att hon var för onykter men fortsätter supa sej redlös hemma.
Jag är van vid det när det gäller pappa men hennes missbruk har börjat dom senaste 2 åren.
 
Fick veta att den potentiella killen var här o försökte såklart få in några hintar.
Helt i onödan.
Antingen blev han för full under tiden eller så bryr han sej inte för fem jävla öre.
Lite svårt för mej att avgöra då vi bara kommunicerar via messenger blä o fy fast han fått mitt nr, men lika jävla ledsen blir jag i vilket fall.
Allt jag kan se visar hur långt ner på prioriteringslistan jag kommer o det är inget jag tolererar eller som passar mej.
 
Just nu vet jag inte vart jag ska ta vägen, har druckit så kan inte åka hem, jag är bara så inihielvete jävla ledsen.
O jag vet varken ut eller in.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Marie

Åren har gått, djuren har blivit gamla o försvunnit en efter en. Det är bara jag som återstår av min lilla familj. Annars är det rätt likt. En kamp för överlevnad o nån form av livskvalitet varje dag. Mina diagnoser lyder: Bipolär sjukdom typ 2 (vilken jag vill ha omvärderas) Borderline GAD HS (Hidradenitis supprativa) Hypotyreos (pga litium)

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela