En bipolär djurmammas galna liv

Namnet kommer få vara kvar trots att jag är övertygad om att jag faktiskt inte är bipolär o djuren har allihop gått ur tiden. Som läget är nu är inga djur aktuella men min dröm om min egna lilla gård mitt ute i skogen med allehanda djur o mesta möjliga självförsörjning lever kvar. I övrigt är det fortfarande ungefär samma problem där kampen för överlevnad o nån form av livskvalitet fortsätter vareviga dag.

Nånting som inte stämmer

Publicerad 2019-08-06 13:02:37 i Psykisk ohälsa,

Jag kan inte sätta fingret på det men det är nånting som verkligen inte stämmer.
Kan inte säga om det handlar om mej eller någon annan.
Nånting är iaf jävligt fel.
 
Saker o ting funkar helt enkelt inte.
Jag kan inte se hur jag ska få dom att fungera.
Jag är som läst i en bubbla av kraftigt obehag.
 
Jag vill veta vad det är som är fel, om jag kan göra något åt det o vad jag kan göra för att få nån jävla rätsida på det här jävla livet.
 
Jag ringde vårdcentralen igår, dom ringde upp 9.20 men hade ändå inga tider.
Fick veta att telefonslussen öppnade en timme tidigare än själva vc o att dom flesta ringde redan då.
För en gångs skull en trevlig sköterska som hänvisade mej till jourcentralen när dom öppnade.
 
Så gårdagen bestod av riktigt kraftig ångest men jag var ju tvungen att åka.
Blev ovanligt bra bemött av både sköterskor o läkare.
Ingen temp o ingen sänka. Undersökt blev jag me.
Så alltså ett virus.
 
Nu måste jag bara få tag i hud så jag kan få min livsdom.
O psyk för mina mediciner var nästan helt slut.
 
Skallen är segare än sirap efter total nykterhet sen i söndags.
Halva jag vill ta bara lite för att orka fungera o halva jag vill låta bli eftersom jag både kan äta o sova för tillfället men knappt hålla mej vaken eller tänka.
 
Hemstödet var här nyss.
Trodde det var imorrn hon skulle komma men vaknade iaf av aviseringarna från kalendern en halvtimme innan.
Gjorde typ som vanligt inget utan satt bara o tjötade.
Nåt kändes fel där me när hon åkte.
 
Tog ut hunden som som vanligt knappt ville gå ut men sen absolut skulle in till mej.
Hon brukar alltid vilja gå in till sej efter första kissningen.
Oxå fel.
 
Messengerpolaren mår inte så bra tror jag men verkar inte veta själv eller vilja säga vad det är.
Blir mest korta generella meningar fram o tillbaka.
Känns inte heller bra.
 
Ringde mamma för hon hade ringt mej men hon var upptagen.
Inget konstigt men samma olustiga känsla där.
 
Ringde polaren, som jag lovat mej själv att inte göra, som för en gångs skull svarade men även han var upptagen.
Han har ett väldigt speciellt, tyket sätt att prata när något är fel.
Jag tippar på att han tycker folk är för negativa bara för att han själv inte är det för en gångs skull o inte har varit på drygt en månad.
Men jag ska ha reda på vad det är som är fel o förklara för honom att det inte är så jävla roligt att prata me honom heller när han är lika nere o negativ men det är så vänner gör.
Eller om det är nåt helt annat som är fel.
 
Vill så sjukt gärna ringa karln o höra om det är där det stora felet som ger mej sånt obehag ligger men jag vill verkligen prata me polaren först o höra vad han vet.
Om han vet nåt o om han säger nåt.
 
Nä fy fan för sån här olustig krypande känsla i kroppen o det enda jag vill göra är att sova men det är jävligt svårt då.
Får se om det förhoppningsvis ger sej eller om jag får reda på nåt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Marie

Åren har gått, djuren har blivit gamla o försvunnit en efter en. Det är bara jag som återstår av min lilla familj. Annars är det rätt likt. En kamp för överlevnad o nån form av livskvalitet varje dag. Mina diagnoser lyder: Bipolär sjukdom typ 2 (vilken jag vill ha omvärderas) Borderline GAD HS (Hidradenitis supprativa) Hypotyreos (pga litium)

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela