En bipolär djurmammas galna liv

Namnet kommer få vara kvar trots att jag är övertygad om att jag faktiskt inte är bipolär o djuren har allihop gått ur tiden. Som läget är nu är inga djur aktuella men min dröm om min egna lilla gård mitt ute i skogen med allehanda djur o mesta möjliga självförsörjning lever kvar. I övrigt är det fortfarande ungefär samma problem där kampen för överlevnad o nån form av livskvalitet fortsätter vareviga dag.

Mina nya mål

Publicerad 2019-08-02 23:12:46 i Psykisk ohälsa,

Här i livet är tydligen:
Bedöva så mkt som möjligt
Känn så lite som möjligt
Var så påverkad som går utan att må sämre
Lyssna på så mkt konstig o olika musik som möjligt på Spotify
 
Hyresvärdarna åkte bort denna helg me
Kommer inte hem förrän söndag
Imorrn nån gång kommer dock hon som har sin häst här o kollar till dom
Annars är jag helt fri!
 
O vad gör man då hur sjuk man än är?
Ingen nytta som o tvätta hela natten eller diska tills varmvattnet tar slut
Man håller i sej alkohol o andra sköna grejer tills man mår så dåligt så man måste pausa
O spelar Spotify på högsta volym såklart
O kattnappar stallkatten som typ aldrig varit inomhus tills han vill ut igen
O slötittar på nån troligtvis rätt bra film
 
Jag är ju hundvakt varje vardag mellan ca 10-17
Förut tvärslocknade jag me hunden i sängen vid 15 o vaknade inte förrän 17
Då var dom nästan på gång o åka därinne men hunden hade tydligen sovit lika gott som mej o inte hört dom heller
O hon har tamejfan stenkoll på när dom kommer hem
Dom vill ju inte störa om det inte är nödvändigt heller så vi fick en go siesta
 
Förvånansvärt nog ringde mamma förut
Jag bröt faktiskt ihop rätt rejält under det samtalet
Såpass att hon faktiskt erbjöd sej o ringa senare
Givetvis tackade nej dels för att jag inte kan ta emot hjälp, det hjälper inte mkt heller för den delen, o dels för att jag faktiskt inte vill prata me just henne
Hon har svikit mej alldeles för djupt o för många gånger
 
Dom enda som skulle kunna hjälpa mej i detta läget är psyk men dom vägrar ju eller vill inte eller vad som nu är problemet.
 
Det skulle kunna hjälpa mej väldigt åtminstone tillfälligt att få sällskap, förståelse o empati av någon av 3 utvalda personer
1 är i stort sett utesluten o har väldigt stora egna problem just nu
1 är inte så troligt men ändå inte helt omöjligt
Han kan verkligen om han vill o den extrema fördelen me honom är att han säger det han tycker hur ont det än gör o kan ge nya infallsvinklar
Den sista är inte det minsta trolig o jag vet inte ens om jag egentligen vill
Jag är säker på att han kan men det ligger nog för mkt bakom nu för att det ens skulle vara tänkbart
 
Var på systemet förut o köpte mej en platta öl o en kir
Jag har fan inte druckit kir sen jag var 16 eller nåt men det var fan gott speciellt me sockerdricka
Ska försöka sitta på händerna så jag inte drar i mej för mkt annat bara
 
Är på exceptionellt destruktivt humör idag
Inte det minsta bra
Kan verkligen sluta precis hur som helst som jag vet av erfarenhet
Hittills har jag alltid haft en grym tur o klarat mej från dom värsta problemen men nån gång tar ju "turen" slut
 
Är så fruktansvärt extremt kluven
Får inte ihop känslorna o tankarna
 
Kan väl egentligen sammanfatta det som totalt kaos
Frågan är väl bara hur farligt kaos det kommer visa sej vara

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Marie

Åren har gått, djuren har blivit gamla o försvunnit en efter en. Det är bara jag som återstår av min lilla familj. Annars är det rätt likt. En kamp för överlevnad o nån form av livskvalitet varje dag. Mina diagnoser lyder: Bipolär sjukdom typ 2 (vilken jag vill ha omvärderas) Borderline GAD HS (Hidradenitis supprativa) Hypotyreos (pga litium)

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela