En bipolär djurmammas galna liv

Namnet kommer få vara kvar trots att jag är övertygad om att jag faktiskt inte är bipolär o djuren har allihop gått ur tiden. Som läget är nu är inga djur aktuella men min dröm om min egna lilla gård mitt ute i skogen med allehanda djur o mesta möjliga självförsörjning lever kvar. I övrigt är det fortfarande ungefär samma problem där kampen för överlevnad o nån form av livskvalitet fortsätter vareviga dag.

Jag e hopplös

Publicerad 2019-08-03 09:17:03 i Psykisk ohälsa,

Faktiskt höll jag mej rätt bra i skinnet igår ändå
 
Men! Nog fan ringde jag fanskapet strax efter 12... suck
Han va så klart ute o va redigt full
Med andra ord jättetrevlig o faktiskt möjlig att prata me
Jag vet att det beror på hans rädsla att han vågar prata o känna när han e onykter men inte när han e nykter
Men det funkar inte så
 
Hur trevlig han än e som onykter så kan han inte vara det hela tiden
Jag kan inte hålla isär hans nästan schizofrena personligheter
Han lyssnar om möjligt ännu sämre som full o minns oftatst inte ett ord dan efter
 
Jag påpekade detta flera ggr igår men han kan helt enkelt inte sluta
Till slut stängde stället han va på o han började prata me alla andra runtomkring o glömde typ bort att jag var i telefon
Då la jag på
Han ringde upp strax efter men när jag svarade så la han på
 
Jag var less o irriterad men skrev efter ett tag o frågade varför han ringde o la på
Fick till svar om jag lyckades läsa det rätt att han fick ringning
Antar att det betyder att han fick ett viktigare samtal o la på mitt samtal o sen struntade i att ringa upp
O sen kom såklart det vanliga, jag får ta honom som han eller skita i det eller vad det nu är exakt han brukar skriva
Det står garanterat i 2/3 av alla sms iaf
 
Jag ringde bara för att höra om han kunde komma hit
Det kunde han såklart inte eftersom han druckit o inte kunde köra
Jag drömde nån jävla fantasidröm om att han skulle fixa skjuts
Men istället skulle alla jävla händelser o problem diskuteras i nästan en timme helt totalt i onödan eftersom han inte kommer ihåg en tiondel idag
Han bad faktiskt ordentligt om ursäkt för att han skicka hem mej me panikångest när jag åkte dit
Wow! Tyvärr var det omgivet av en massa ursäkter där den främsta var att han var arg o den sekundära att han var trött
 
O han hade ju tydligen inte blockar mej på telefon så han läste ju mitt sms där jag skrev att jag var så jävla rädd o så less på det här
O då menar jag min sjukdomssituation
Hans ursäkt var att han fattat för att han inte skulle skriva nåra fler sms
Hans telefon fungerar tydligen inte att ringa me
Modern jävla skit uppenbarligen
 
Jag fick ta mej en fincigg men kunde knappt somna ändå
Hade väl kanske inte räknat med det ändå men typ 3 tim har jag mer eller mindre sovit
En bira innan finkaffet
Sitter nu me frukosten, en kir me sockerdricka
Så jag kommer inte härifrån idag iaf
 
Men nån jävel ska jag ha hit ikväll
Punkt slut
Bara människan har en fungerande kuk så skiter jag i resten
 
Det kommer bli en riktigt jobbig dag
Sömnbristen blir aldrig bra för mej
O jag känner mej extremt sviken
Jävla idiot som säger en sak o gör tvärtom
Jag kommer aldrig någonsin att vara en prioritet i hans liv
O det kan jag tyvärr inte acceptera
 
Jag vill bara släppa taget o gå vidare
Jag vill inte längre diskutera det ens öga mot öga för jag har inget mer att säga
Jag känner mej bara jävligt sviken, ledsen, övergiven o faktiskt överkörd
Tycker det mesta han säger går ut på att jag har skulden
Det hade säkert gått o lösa för ett par veckor öga mot öga men nu har han svikit o bortprioriterat en (flera) ggr för mkt
 
Det sista jag skrev var att jag av nån outgrundlig anledning gav honom en sista chans men att han sumpade den rejält
Så han kommer säkert inte ens höra av sej idag
Han berättade att han varit nära på att lägga in sej på psyket men att det inte var mitt fel
Jag vet ju att det inte var någon idé men jag hade så gärna berättat hur extremt nära jag var o mortla min burk me suicidmedicin o ta
Eller hur jag slagits me mej själv varenda kväll åtminstone denna veckan för o låta bli dom
Undrar om han hade uppskattat o höra det...
 
Tycker synd om det är nån som faktiskt läser denna blogg regelbundet som får lyssna på samma jävla skit om o om o om o om igen
 
Idag måste jag iaf försöka hålla igång för att överleva dagen
Tvätta o diska vore ju en ypperlig idé men det är ju så jävla tråkigt så jag misstänker att det inte blir av
Tänkte mej ett experiment istället
Två fiskbensflätor, dom blir ju tajta som fan, o så färga flätorna turkosa ombre
Har ju en grön ombre nu men jag tycker det ser väldigt dassigt ut så fort
Går det helt åt helvete så räcker nog färgen till att göra en riktig ombre efteråt
O skulle det gå ännu värre så har jag ju trimmer
Hade ju länge 42 mm som e längsta trimmern kan klippa
Jag har varit helt rakad me me rakhyvel det sista
Det va inte superpoppis när man gick i 9an o blev kallad skinhead
Men fan va gött det va o slippa hårskötsel
 
Så här långt hår som jag har nu har jag aldrig någonsin haft förut
Det är nog tack vare alla trimningar som gjort hårstråna tjockare
Anledningen att jag stått ut o spara ut det o står ut med det öht, för det är fan inte bara roligt me så långt o tjockt hår, e för att jag ska kunna göra rockabillyfrisyrer
Så bara därför står jag nog ut lite till
 
Jaja det är då fan inte brist på saker att göra här så jag kan väl lika gärna sätta igång
Önska mej lycka till me den här dagen för det kan jag verkligen behöva

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Marie

Åren har gått, djuren har blivit gamla o försvunnit en efter en. Det är bara jag som återstår av min lilla familj. Annars är det rätt likt. En kamp för överlevnad o nån form av livskvalitet varje dag. Mina diagnoser lyder: Bipolär sjukdom typ 2 (vilken jag vill ha omvärderas) Borderline GAD HS (Hidradenitis supprativa) Hypotyreos (pga litium)

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela